Faktafel, misstolkningar och missförstånd. Vilka blir konsekvenserna?

Välkommen att delta i en spännande diskussionskväll kring kommunikationen mellan forskarsamhället och vetenskapsjournalistiken!

Några av kvällens diskussionspunkter:

Det finns en ”medias mekanism” som leder opinionen i fel riktning eller i ingen riktning alls och som lämnar stort utrymme för populism. Det får till följd att politiska beslut ofta har dålig vetenskaplig förankring, anser Claes Tullin. Han är forskningschef på forskningsinstitutet SP Energiteknik och en av dem som kommer närvara och delge oss sina synpunkter.

Forskare, journalister och tidningsläsare befinner sig i olika, delvis oförenliga, världar. Är kunskaps- eller faktaförmedling överhuvudtaget möjlig då? Det ifrågasätter Alexandra Bogren, som studerat hur dagstidningsläsare uppfattar och tolkar forskares uttalanden. Hon är forskare på Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD. Kommunikationen mellan forskare, media och mediekonsumenter har stor betydelse för hur forskningen uppfattas av politiker och beslutsfattare och för vilka behandlingsmetoder som får uppmärksamhet och stöd, anser hon.

Vem bär ansvaret för att det blir rätt? Informationsflödet växer fort och blir allt svårare att överblicka. Samtidigt satsar universiteten mer och mer på egna informationsavdelningar. Källor som borde vara tillförlitliga, men som inte alltid är det. Emese Gerentsér, medicinjournalist och ledamot i SMVJ:s styrelse, har väckt frågan och inleder en diskussionspunkt om källkritik i ledet forskare, universitetens informationsavdelningar, TT och nyhetsmedier.

Dessutom kommer föreningen Vetenskap & Allmänhet att presentera färsk data om hur forskningsrapporteringen ser ut generellt i svensk media.

Anmäl dig genom att mejla till styrelsen@smvj.se

Tid: 15 oktober kl 18.30, med förtäring och mingel från kl 18.

Plats: Vetenskapsrådets lokaler Västra Järnvägsgatan 3, Stockholm

Välkomna önskar styrelsen i SMVJ!